Sotenäs

Det började med ett gemensamt problem med vattenrening för tongivande företag i det lokala näringslivet. Åtta år senare är satsningen på industriell symbios i Sotenäs i Bohuslän i full gång.

VAD

I Sotenäs kommun i Bohuslän finns två symbioser, en med utgångspunkt från fiskberedningsindustrin och en med fokus på återanvändning, återvinning och upcycling av marin plast. Det finns ett politiskt beslut i kommunen om att satsa på närings­livsutveckling genom symbios. 2015 invigdes Sotenäs Symbioscentrum som har en aktiv roll i att vidare­ utveckla symbiossatsningen.


NYTTA

Enligt beräkningar förväntas ”fisk­symbiosen” minska utsläppen av koldioxid med 60 000 ton koldioxid­ekvivalenter per år, när den är färdigbyggd enligt den ursprungliga planen. Tack vare att avfall inte behöver transporteras bort beräknas fiskberedningsföretagen spara 164 miljoner kronor per år. Symbiosen förväntas skapa minst 20 nya företag och 100 arbetstillfällen. Idag är 80 procent av det som fanns med på kommunens urspungliga symbios­karta färdigbyggt. Beräkningarna gjordes 2017 och gäller hur situat­ ionen kan komma att se ut 2022.


HUR

”Fisksymbiosen” består av elva företag som bland annat utbyter vatten, fiskrens, biogas, el, värme och Krav­gödsel. Näringsämnen i vattnet ska cirkuleras mellan Smögenlax, som producerar lax, och Swedish Algae Factory, som odlar alger. ”Plastsymbiosen” består av aktörer som tar hand om strand­ städad plast och uttjänta fiskered­ skap så att de skapar värde på nytt.


Leif Andreasson och Emma Ek är två av spindlarna i symbiosnätet.

[SYMBIOS] Hur långt har ni kommit i processen att bygga upp era symbioser?

[EMMA+LEIF] I förhållande till den första symbioskarta som vi gjorde är 80 procent klart nu. En anläggning som ska ta hand om processvatten från fiskberedningsindustrin är färdigbyggd, och en biogasanlägg­ ning. Swedish Algae Factory, ett företag som odlar kiselalger som ingår i symbiosen, har färdigställt sin del och började skörda alger i slutet av 2021. Det lokala lantbruket Klevs gård får stora delar av sin Krav­gödsel från Renahavs biogasanläggning, och vi har ett projekt där vi tittar på hur den mängden kan öka. Den andra stora delen är vår marina återvinningscentral där kommunens strandstädade plast och uttjänta fiskeredskap från hela Sverige återanvänds, omvandlas till nya produkter eller materialåtervinns. Under 2020 har vi tagit in stora mängder marint plastavfall från hela Sverige, cirka 200 ton. EU har beslutat att det ska bli ett produc­entansvar för fiskeredskap 2025. Någonstans i Sverige måste man därför börja med återvinning av fiskeredskap, och vi gillar att ta den typen av bollar. Så nu bygger vi upp en testbädd för att utveckla den marina återvinningscentralen där minst tio små och stora företag kommer ingå.

[S] I samband med att dessa sym­ bioser utvecklats har omvärldens blickar riktats mot lilla Sotenäs och investerare ser möjligheter. Bland annat har en nyetablering varit på gång.

[E+L] Det har handlat om att etablera ett väldigt stort vattenbruk på land. Anledningen till att invest­ eraren var intresserad av Sotenäs var vårt fokus på symbios och förmåga att få aktörer att samverka. I processen kring etableringen var över 30 företag intresserade av att vara med i den nya symbios som skulle växa fram. Även om det fortfarande är oklart hur det blir arbetar kommunen vidare med detaljplanen för att möjliggöra för företag att etablera sig och bli en del av våra symbioser. Det stora intresset för att samverka visar på vilken potential det är och att vi tänker rätt.

[S] Ni har haft en småskalig anlägg­ ning där symbioskopplingar inom vattenbruk kunde testas innan de riktiga anläggningarna byggdes. Kommer ni att arbeta med så kallade testbäddar inom andra områden?

[E+L] Vi ska kartlägga förutsättning­ ar för en ny testbädd för landbaserat vattenbruk. Den ska vara öppen
för verksamheter som arbetar med eller studerar cirkulärt landbaserat vattenbruk, nationellt och internat­ionellt. Det blir forskning där på själva cirkulariteten, fiskens hälsa och på vatten­ och energifrågor i heltäckande system. Tanken är att det ska finnas utrymme för universitet, det ska bli ett besöks­ center och en plats för innovation inom maritim näring. Vi får inte stå still, vi måste fortsätta utvecklas. Sedan är det finansiärerna som i slutändan beslutar var anlägg­ ningen ska etableras.

[S] Sotenäs kommun har tagit en tydlig och aktiv roll i arbetet med att utveckla symbioser. Vad är viktigast i det sätt som kommunen arbetat på?

[E+L] Vi brukar alltid gå tillbaka till den politiska förankringen. Kom­ munen är körd om man inte lyckas få till den politiska förankringen. Det står i vår grundlag att offentlig sektor, till exempel kommuner, ska arbeta till gagn för nuvarande och kommande generationers bästa. Så vi kan alltså stödja oss på grundlagen i det arbete vi gör och det använder vi ofta när vi pratar med olika typer av politiker.

[S] Hur säkerställer ni att företag som kommer in i era symbioser verk­ ligen arbetar åt det håll som Sotenäs Symbioscentrum vill?

[E+L] En nyckel är att kommunen när det är möjligt arrenderar ut marken till företagen. Om man säljer marken är man chanslös eftersom kommunen inte kan gå in och styra hur ett före­ tag ska sköta sin affär, men man kan ställa krav när man arrenderar ut marken. Det är precis som när du hyr en lägenhet, då kan ägaren styra allt. Sköter du dig inte i din lägenhet får du inte bo kvar.